Symtom vid ATTRv¹

Det vanligaste debutsymtomet är en progredierande, degenerativ sensomotorisk och autonom neuropati (polyneuropati), oftast med förändrad temperatur- och smärtkänsel i fötterna.

Patienterna med ATTRv får i typfallet även andra, icke-sensoriska symtom, som vanligtvis är kopplade till autonom dysfunktion. Sådana symtom på ATTRv kan vara:

• Ortostatisk hypotoni som ger yrsel/sjukdomskänsla/synkope när man reser sig upp.
• Episoder av omväxlande förstoppning och diarré.
• Episoder av illamående/kräkning till följd av fördröjd magsäckstömning.
• Urogenitala symtom, som urininkontinens eller -retention.
• Erektil dysfunktion kan vara ett tidigt symtom hos unga män.

 
Vissa specfika mutationer är starkt associerade med hjärtproblem. Hjärtdysfunktion tenderar att vara vanligare vid senare sjukdomsdebut, och tecknen på hjärtengagemang kan vara arytmi, förmaksflimmer, hjärtsvikt och restriktiv kardiomyopati.

Det är värt att notera att även om transtyretinrelaterad amyloidos oftast är associerad med neuropatier av varierande svårighetsgrad och kan uppvisa hjärtengagemang, kan hjärtmanifestationer även förekomma i frånvaro av neuropati och benämns då familjär amyloid kardiomyopati.

Se filmen om de olika symtomen:
 

Sjukdomsförloppet

• Allteftersom amyloidinlagringarna leder till neurodegeneration, utvecklas symtomen på sjukdomen. Den viktigaste kliniska manifestationen vid ATTRv är en progressiv, längdberoende, axonal sensomotorisk neuropati, som ses hos upp till 90 % av patienterna. Den axonala degenerationen fortskrider i riktning distalt till proximalt, och i typfallet upplever patienterna detta först som sensoriskt bortfall, smärta och muskelsvaghet i de nedre extremiteterna, i kombination med autonoma symtom.
• Autonom neuropati kan uppträda redan tidigt i sjukdomsförloppet i form av impotens, andra autonoma symtom kan vara ortostatism, dyshidros och nedsatt pulsvariabilitet.
• Gastrointestinala symtom kan förekomma redan vid sjukdomsdebuten, då vanligen som förstoppning som kan övergå i diarré (ibland omväxlande). Bakteriell överväxt och malabsorption av fett och galla kan bidra och gastropares är relativt vanligt. I senare sjukdomsstadier kan patienten drabbas av avföringsinkontinens. Sjukdomen karakteriseras av en kontinuerlig viktnedgång.
• Kardiologiska manifestationer kan utgöras av arytmier (sinusarytmi/sinusarrest, AV-block I-III) med behov av pacemaker, samt kardiomyopati (hypertrofi och diastolisk svikt) där Pro-BNP visats vara en viktig markör. (tidigt sjukdomsstadium innan man rutinmässigt behöver gånghjälpmedel)