Denna webbplats är avsedd för hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige. 

LäkemedelBehandlingsområdenSök

Menu

Close

Logga inLogga ut Utbildning & materialPfizerPlayNyhetsbrevVåra tjänster

Meny

Stäng

Njurcancer

NjurcancerVad är njurcancer?Orsaker & riskfaktorerSymtomForskning
DiagnostikDiagnostikDiagnostikBehandlingBehandlingBehandlingLäkemedelsbehandlingVårdprogram njurcancerUtbildning & materialUtbildning & materialDigitalt stödMaterialVideorFöreläsningar
Forskning om njurcancer1-3

Tack vare stora forskningsframsteg förstår vi idag mer om njurcancerns biologi än någonsin tidigare. Det förbättrade kunskapsläget har också väckt allt större hopp vid avancerad njurcancer och med nya preparat, kombinationsbehandlingar och, inte minst immunterapier, som nu är tillgängliga i Sverige, finns förhoppning om att den förbättrade överlevnaden ska öka ytterligare.

Men fortfarande finns en hel del kvar att göra, bland annat på biomarkörfronten. Det saknas alltjämt validerade prediktiva biomarkörer som kan avgöra vilken typ av behandling som har bäst effekt på en viss tumör och en viss patient. Men även här går utvecklingen framåt.

Varje forskningsframsteg bidrar till ökat hopp för både njurcancerpatienter och anhöriga.

Hereditär njurcancer

En annan bakomliggande orsak är ärftlig, så kallad, hereditär njurcancer, där en form utgörs av Hereditär leiomyomatos (HLRCC) som beror på en mutaion i FH-genen. Syndromet är autosomalt dominant ärftligt och associerat med papillär njurcancer typ 2. Tumören är oftast unilateral och unifokal. Cirka 20 % av personer med HLRCC insjuknar i den här typen av njurcancer som ofta är aggressiv. Det är därför viktigt att dessa patienter snabbt kommer under behandling.

Det finns också andra ärftliga syndrom där risken för njurcancer är förhöjd, som vid HPRCC (hereditär papillär njurcancer). Syndromet är, även det, autosomalt dominant ärftligt. Vid detta syndrom ökar risken för papillär njurcancer typ 1. Även personer med Cowdens syndrom, Tuberös skleros och Hereditärt paragangliom/feokromocytom (SDH-associerad njurcancer) har en ökad risk, liksom ärftlig BAP1-tumörsyndrom (BAP1). Risken mellan de olika syndromen skiljer sig dock åt, men alla riskindivider bör kontrolleras regelbundet.

Hereditär njurcancer debuterar ofta tidigt i livet, redan i 40-årsåldern eller ännu yngre.

Onkolog Nina Cavalli-Björkman talar om hoppet och hur man i sjukvården kan förhålla sig till det i den kliniska vardagen i föreläsningen; ”Hopp om livet”.

Liquid biopsy

Ett område där det idag forskas väldigt intensivt inom är framtagande av icke- invasiva metoder för diagnostik, utredning och uppföljning av olika cancerformer, inklusive njurcancer. Här ingår "liquid biopsies" som är ett samlingsnamn för de tekniker/metoder där man analyserar blod eller urin för att få detaljerad information om en viss cancer, bland annat genom cirkulerande tumör DNA (ctDNA). Ett av målen med liquid biopsy är just att kunna förutsäga vilken behandling som har högst sannolikhet att ge effekt hos en viss patient.

Håkan Axelsson, professor inom molekylär tumörbiologi, beskriver vilka specifika utmaningar som finns för just njurcancer och utvecklingen av liquid biopsy i denna video.

Referenser
  1. Lann M, Snabb utveckling av behandling ger hoppfull bild av njurcancerområdet, Onkologi i Sverige, 8 juni 2021 (länk: https://www.onkologiisverige.se/njurcanceromradet/)
  2. Njurcancer, Nationellt vårdprogram, 2022-10-31 Version: 5.1
  3. https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/kirurgi/njurcancer/
Njurcancer
Nyhetsbrev onkologi

Hålla dig uppdaterad om forskning inom områdena njurcancer, lungcancer och bröstcancer

Registrera för nyhetsbrev
PP-UNP-SWE-0228, juli 2023
PfizerPro KontoPfizerPro Konto

PfizerPros konto är avsedd för hälso- och sjukvårdspersonal bosatta i Sverige. Med kontot får du tillgång till Pfizers hela utbud av innehåll på webbplatsen, skräddarsytt utifrån ditt specialistområde.

Mitt kontoLogga ut

Den här webbsidan är avsedd för personer bosatta i Sverige.
Informationen på den här webbsidan är av allmän informations- och  utbildningskaraktär och är inte ämnad att ersätta personlig medicinsk rådgivning från läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal. För mer information om vår personuppgiftsbehandling, se vår Personuppgiftspolicy.

 

Pfizer AB innehar upphovsrätten till denna site och reserverar sig alla rättigheter därtill.

Pfizer AB, org.nr 556059-6255.
tel: 08-550 52 000
fax: 08-550 52 010
Kontakta webbansvarig

PP-BCP-SWE-0009, juni 2023
Är du hälso- och sjukvårdspersonal?

 

Denna site är avsedd för hälso- och sjukvårdspersonal bosatt i Sverige, klicka ja nedan så kommer du in på webbplatsen. Klickar du nej kommer du till Pfizer.se, vår site för allmänheten.

Välkommen!

ARBETAR DU INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN?

PP-BCP-SWE-0009, MARS 2023

Ja Loading Nej Loading
Du är på väg till en extern webbplats.
Pfizer ansvarar inte för innehållet i informationen på andras hemsidor.

Vill du fortsätta?