Målen och vilken behandling läkaren väljer skiljer sig åt beroende på stadium och spridning av tumören. Valet av behandling styrs även av patientens ålder liksom samsjuklighet och patientens egna önskemål.

Förstahandsvalet vid behandling av lokaliserad, icke-metastaserande njurcancer är operation, där syftet är att patienten ska bli botad. Vid mindre tumörer tillämpas njurbesparande, så kallad nefronbesparande kirurgi eller partiell nefrektomi, vilket innebär att endast själva tumören avlägsnas. Vid större cancertumörer där nefronsparande kirurgi inte bedöms vara lämplig, kan radikal nefrektomi där hela njuren tas bort, vara nödvändigt. Nefronsparande kirurgi är mer tekniskt krävande än radikal nefrektomi och är förknippad med en större morbiditet, men samtidigt medför metoden att njurparenkym sparas. Nefronsparande kirurgi bör utföras vid centra där man har en hög frekvens av patienter som opereras med denna teknik.

Trots kurativt syftande kirurgi så drabbas cirka 20 % av patienterna av återfall inom 5 år.

För patienter med metastaser vid diagnostillfället är femårsöverlevnaden cirka 15 %. Även små tumörer (<4 cm) kan ha metastaserat vid primärdiagnos. Behandling vid metastaserad sjukdom sker ofta med systemisk behandling som strålterapi och kirurgi. Sannolikheten, att med de behandlingsformer som står till buds, kunna bota en njurcancerpatient med multipla metastaser är dock liten.

Vid metastaserad sjukdom bör cytoreduktiv nefrektomi övervägas på patienter med gott allmäntillstånd och om tumörbördan huvudsakligen finns i njuren.

Betydelsen av cytoreduktiv nefrektomi i kontext av systemisk behandling med målinriktade terapier har utvärderats i den randomiserade fas III- studien (CARMENA). Vilken riskgrupp enligt IMDC-kriterierna en patient har är viktigt att vägas in vid beslut om nefrektomi. Resultaten talar för att patienter med hög risk för tumörprogress enligt Hengs (IMDC) kriterier inte bör genomgå nefrektomi. Vid intermediär risk kan denna behandling dock övervägas primärt vid låg metastasbörda. Vid större tumörbörda rekommenderas i första hand systemisk behandling och vid mycket god respons kan nefrektomi bli aktuellt i ett senare skede.

Studier av cytoreduktiv nefrektomi vid primär immuno-onkologisk behandling med checkpoint-inhibitorer (CPI) pågår men är ännu inte utvärderat.

Stereotaktisk strålbehandling kan vara ett alternativ till kirurgi vid lokalrecidiv och kan användas vid oligometastaser i till exempel hjärna eller lunga.

Embolisering av njurartär kan användas som palliativ behandling vid lokala symtom såsom smärta och hematuri.

Strålbehandling är indicerat vid skelettmetastaser för behandling av smärttillstånd, vid risk för spontanfraktur och vid ryggmärgskompression om operation inte är möjlig.