Innan antibiotikan upptäcktes var infektioner den främsta orsaken till sjukdomar och död. Behandling av infektioner var en stor utmaning. Under första världskriget förlorar många europeiska soldater såväl extremiteter som liv på grund av infekterade sår.¹

När det första antibiotikumet upptäcks 1928², är det början på en medicinsk revolution. Från 1940-talet används antibiotika för att behandla allvarliga infektioner. Detta förändrar den medicinska vetenskapen i grunden och räddar miljontals liv². Upptäckten av antibiotika möjliggör effektiv behandling av vanliga, och tidigare ofta dödliga, sjukdomar som lunginflammation och tuberkulos. Infektion i små skärsår utgör inte längre en livsfara och riskerna vid rutinmässiga kirurgiska ingrepp och barnafödande minskade^2,3.

År 1928 upptäcker Alexander Fleming tillväxt av mögelsvamp på en odlingsplatta för bakterier. Bakteriernas tillväxt hämmas runt mögelsvampen av en substans som kallas för penicillin⁴.
År 1944 adlas Alexander Fleming för sina vetenskapliga insatser⁴ och 1945 får han nobelpriset i fysiologi och medicin tillsammans med Ernst Boris Chain och Howard Walter Florey⁵.

1941 ber de amerikanska och brittiska regeringarna den amerikanska läkemedelsindustrin att hjälpa till att utveckla ett sätt att masstillverka penicillin för att hjälpa sina soldater under andra världskriget. Pfizer lyckas utveckla jäsning i djuptank, vilket möjliggör massproduktion.
Det mesta av penicillinet som följde med i land tillsammans med de allierade soldaterna på D-dagen 1944 hade tillverkats av Pfizer. För denna prestation, tilldelas Pfizer en utmärkelse i kemi av American Chemical Society (ACS) 2008.⁷

1950-talet och 60-talen var den gyllene epoken för antibiotikaupptäckter.
Sex nya klasser av antibiotika introduceras6 vilka möjliggör behandling av
många infektioner. Genom att påverka utfallet av bakteriella infektioner
bidrar antibiotika till att förlänga den förväntade livslängden.²

Under denna period möjliggör antibiotika stora framsteg för kirurgin, omhändertagandet av prematura barn, cytostatikabehandling vid cancer, vård av kritiskt sjuka och för transplantationer. Men hastigheten för upptäckt och utveckling av nya antibiotika minskar emellertid drastiskt och de gyllene åren med upptäckter av antibiotika ersätts av ett innovationsgap på trettio år. Från 1968 till 1999 introduceras inga nya antibiotikatyper.⁶

Sjukvårdspersonal och forskare får där tillgång till 14 års globala uppföljningsdata samt en uppdaterad översikt över trender för antibiotikakänslighet och antibiotikaresistens. ATLAS stöder även globala hälsovårdsmyndigheter i att utveckla förvaltningsprogram för antibiotika.

Det globala samhället börjar inse att AMR är ett allvarligt hot mot den globala folkhälsan och att man omedelbart måste vidta åtgärder. År 2013 inkluderar World Economic Forum antibiotikaresistens som en av de globala riskerna i sin årsrapport9, och 2014 ger WHO ut en global rapport om omfattningen av antibiotikaresistens samt den aktuella situationen för övervakningen. Rapporten konstaterar att AMR är ett allvarligt problem som hotar den moderna medicinens insatser och att en post-antibiotikaera – då vanliga infektioner och småskador kan bli dödliga - är en realistisk risk under 2000-talet.
Efterhand som problemets omfattning blir tydlig initieras flera internationella initiativ för att bromsa ökningen av AMR.

Världshälsoorganisationens styrande församling World Health Assembly stödjer
en global handlingsplan för att hantera antibiotikaresistens. Denna handlingsplan
anger fem målsättningar som måste uppnås i syfte att säkerställa att framgångsrik
behandling och förebyggande av smittsamma sjukdomar fortsätter:

1. Öka medvetenheten om Antimikrobiell resistens.
2. Öka kunskap om resistensutveckling och resistensspridning genom övervakning av och forskning kring AMR.
3. Minska förekomst av infektioner genom effektiv sanitär utrustning, hygien och infektionsförebyggande åtgärder.
4. Optimering av antibiotikaanvändning för människors och djurs hälsa.
5. Ekonomisk utveckling krävs för hållbara investeringar som tar hänsyn till behoven i alla länder, samt ökad investering i nya läkemedel, diagnostiska verktyg, vacciner och andra åtgärder.¹⁰

Regeringschefer åtar sig att skapa en bred och samordnad strategi för att hantera orsakerna till AMR. Detta är blott fjärde gången ett hälsoproblem har tagits upp av FN:s generalförsamling. De övriga var HIV, icke-smittsamma sjukdomar och Ebola.¹¹

Deklarationen om bekämpning av antibiotikaresistens lanserades vid World Economic Forum (WEF) i Davos, Schweiz. Den är en globalt uppmaning till ökat samarbete mellan industri och myndigheter när det gäller AMR. Den undertecknades av 98 farmaceutiska, biotekniska och diagnostiska företag,
inklusive Pfizer, och 11 branschorganisationer.¹²

Den europeiska kommissionen antar den nya europeiska åtgärdplanen One Health mot AMR. One Health beskriver sammankopplingen mellan människor och djurs hälsa och miljön. Målet är att göra EU till en ”best practice”- region när det gäller att bevara effektiviteten hos antibiotika. Detta bör göras genom att öka forskning och utveckling av nya diagnosverktyg och antibiotika. Därmed kan man förebygga och behandla infektionssjukdomar och förbättra diagnostiken och övervakningen för att kontrollera spridningen av AMR, både inom och utanför EU.¹³

I februari 2017, publicerar WHO en förteckning över de 12 prioriterade antibiotikaresistenta patogener som utgör det största hotet mot människors hälsa och som bör vara föremål för forskning och utveckling. Tre multiresistenta gramnegativa bakterier står överst på listan: Karbapenemresistent Acinetobacter baumanni, karbapenemresistent Pseudomonas aeruginosa och karbapenemresistent, ESBL-producerande Enterobacteriaceae.¹⁴
Resistenta gramnegativa bakterier beräknas ligga bakom 2/3 av 25 000 dödsfall orsakade av AMR i Europa varje år.¹⁵
WHO granskar även det aktuella kliniska utvecklingsarbetet med nya antibiotika för att utvärdera effektiviteten mot de prioriterade patogenerna. Dessvärre fann de att majoriteten av utvecklingen skedde på redan befintliga antibiotikagrupper med modifieringar. Ytterligare investeringar krävs för att upptäcka mer innovativa antibiotika utan korsresistens eller samresistens med befintliga grupper.¹⁶