Denna webbplats är avsedd för hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige. 

LäkemedelBehandlingsområdenSök

Menu

Close

Logga inLogga ut Utbildning & materialPfizerPlayNyhetsbrevVåra tjänster

Meny

Stäng

InfektionInfektionOm infektionAntibiotikans historiaGramnegativa infektionerGramnegativa
infektioner
Om Gramnegativa infektionerHotet från Gramnegativa bakterierAntibiotikaresistens är en växande utmaning
Antimikrobiell resistens (AMR)Antimikrobiell
resistens (AMR)
Om antimikrobiell resistensAntimikrobiell resistens - ett globalt hot mot folkhälsanGlobalt övervakningsprogram (ATLAS)Hur du använder ATLAS
Fördjupande materialFördjupande materialMaterialVideorFöreläsningar
Antibiotikans historia

Under 75 år har Pfizer bedrivit forskning och utveckling av nya innovativa antibiotika. Tidslinjen belyser viktiga milstolpar i antibiotikans historia.

Kategorier

Upptäckten av antibiotika

AMR-initiativ

Historiska milstolpar

Innan 1928 - Epoken före antibiotika

Innan antibiotikan upptäcktes var infektioner den främsta orsaken till sjukdomar och död. Behandling av infektioner var en stor utmaning. Under första världskriget förlorar många europeiska soldater såväl extremiteter som liv på grund av infekterade sår.1

1928 - 1949 - Början på en medicinsk revolution: De första antibiotikapreparaten upptäcks

När det första antibiotikumet upptäcks 19282, är det början på en medicinsk revolution. Från 1940-talet används antibiotika för att behandla allvarliga infektioner. Detta förändrar den medicinska vetenskapen i grunden och räddar miljontals liv2. Upptäckten av antibiotika möjliggör effektiv behandling av vanliga, och tidigare ofta dödliga, sjukdomar som lunginflammation och tuberkulos. Infektion i små skärsår utgör inte längre en livsfara och riskerna vid rutinmässiga kirurgiska ingrepp och barnafödande minskade2,3.

1928 - Alexander Fleming upptäcker penicillinet

År 1928 upptäcker Alexander Fleming tillväxt av mögelsvamp på en odlingsplatta för bakterier. Bakteriernas tillväxt hämmas runt mögelsvampen av en substans som kallas för penicillin4.
År 1944 adlas Alexander Fleming för sina vetenskapliga insatser4 och 1945 får han nobelpriset i fysiologi och medicin tillsammans med Ernst Boris Chain och Howard Walter Florey5.

1936 - Den första kliniska introduktionen av sulfonamider6 1938 - Det första β-laktam-antibiotikumet, penicillin G, som upptäcktes år 1928, introduceras på kliniken 1941-44 - Pfizer lyckas massproducera penicillin för att hjälpa soldater i kriget

1941 ber de amerikanska och brittiska regeringarna den amerikanska läkemedelsindustrin att hjälpa till att utveckla ett sätt att masstillverka penicillin för att hjälpa sina soldater under andra världskriget. Pfizer lyckas utveckla jäsning i djuptank, vilket möjliggör massproduktion.
Det mesta av penicillinet som följde med i land tillsammans med de allierade soldaterna på D-dagen 1944 hade tillverkats av Pfizer. För denna prestation, tilldelas Pfizer en utmärkelse i kemi av American Chemical Society (ACS) 2008.7

1946 - Den första kliniska introduktionen av aminoglykosider6 1948 - Världshälsoorganisationen (World Health Organisation, WHO) bildas8 1948 - Den första kliniska introduktionen av amfenikoler6 1950 - 1960 - Antibiotikaupptäckternas guldålder

1950-talet och 60-talen var den gyllene epoken för antibiotikaupptäckter.
Sex nya klasser av antibiotika introduceras6 vilka möjliggör behandling av
många infektioner. Genom att påverka utfallet av bakteriella infektioner
bidrar antibiotika till att förlänga den förväntade livslängden.2

1950 - Den första kliniska introduktionen av polymyxiner6 1951 - Den första kliniska introduktionen av makrolider6 1952 - Den första kliniska introduktionen av tetracykliner6 1958 - Den första kliniska introduktionen av rifamyciner och glykopeptider6 1968 - Den första kliniska introduktionen av kinoloner6 1970 - 2013 - Innovationsklyftan och uppkomsten av AMR

Under denna period möjliggör antibiotika stora framsteg för kirurgin, omhändertagandet av prematura barn, cytostatikabehandling vid cancer, vård av kritiskt sjuka och för transplantationer. Men hastigheten för upptäckt och utveckling av nya antibiotika minskar emellertid drastiskt och de gyllene åren med upptäckter av antibiotika ersätts av ett innovationsgap på trettio år. Från 1968 till 1999 introduceras inga nya antibiotikatyper.6

2000 - Den första kliniska introduktionen av oxazolidioner6 2003 - Den första kliniska introduktionen av lipopetider6 2004 - ATLAS är ett globalt övervakningsprogram av AMR sponsrat av Pfizer

Sjukvårdspersonal och forskare får där tillgång till 14 års globala uppföljningsdata samt en uppdaterad översikt över trender för antibiotikakänslighet och antibiotikaresistens. ATLAS stöder även globala hälsovårdsmyndigheter i att utveckla förvaltningsprogram för antibiotika.

2011 - Den första kliniska introduktionen av makrolaktoner6 2012 - Den första kliniska introduktionen av diarylkionoliner6 2013 - Den internationella gemenskapen vidtar åtgärder mot AMR

Det globala samhället börjar inse att AMR är ett allvarligt hot mot den globala folkhälsan och att man omedelbart måste vidta åtgärder. År 2013 inkluderar World Economic Forum antibiotikaresistens som en av de globala riskerna i sin årsrapport9, och 2014 ger WHO ut en global rapport om omfattningen av antibiotikaresistens samt den aktuella situationen för övervakningen. Rapporten konstaterar att AMR är ett allvarligt problem som hotar den moderna medicinens insatser och att en post-antibiotikaera – då vanliga infektioner och småskador kan bli dödliga - är en realistisk risk under 2000-talet.
Efterhand som problemets omfattning blir tydlig initieras flera internationella initiativ för att bromsa ökningen av AMR.

2015 - WHO:s globala handlingsplan för AMR

Världshälsoorganisationens styrande församling World Health Assembly stödjer
en global handlingsplan för att hantera antibiotikaresistens. Denna handlingsplan
anger fem målsättningar som måste uppnås i syfte att säkerställa att framgångsrik
behandling och förebyggande av smittsamma sjukdomar fortsätter:

  1. Öka medvetenheten om Antimikrobiell resistens.
  2. Öka kunskap om resistensutveckling och resistensspridning genom övervakning av och forskning kring AMR.
  3. Minska förekomst av infektioner genom effektiv sanitär utrustning, hygien och infektionsförebyggande åtgärder.
  4. Optimering av antibiotikaanvändning för människors och djurs hälsa.
  5. Ekonomisk utveckling krävs för hållbara investeringar som tar hänsyn till behoven i alla länder, samt ökad investering i nya läkemedel, diagnostiska verktyg, vacciner och andra åtgärder.10
2016 - Förenta nationernas politiska deklaration om AMR

Regeringschefer åtar sig att skapa en bred och samordnad strategi för att hantera orsakerna till AMR. Detta är blott fjärde gången ett hälsoproblem har tagits upp av FN:s generalförsamling. De övriga var HIV, icke-smittsamma sjukdomar och Ebola.11

2016 - Deklarationen uppmanar till samarbete mellan industri och myndigheter

Deklarationen om bekämpning av antibiotikaresistens lanserades vid World Economic Forum (WEF) i Davos, Schweiz. Den är en globalt uppmaning till ökat samarbete mellan industri och myndigheter när det gäller AMR. Den undertecknades av 98 farmaceutiska, biotekniska och diagnostiska företag,
inklusive Pfizer, och 11 branschorganisationer.12

2017 - Nya europeiska åtgärdsplanen mot AMR

Den europeiska kommissionen antar den nya europeiska åtgärdplanen One Health mot AMR. One Health beskriver sammankopplingen mellan människor och djurs hälsa och miljön. Målet är att göra EU till en ”best practice”- region när det gäller att bevara effektiviteten hos antibiotika. Detta bör göras genom att öka forskning och utveckling av nya diagnosverktyg och antibiotika. Därmed kan man förebygga och behandla infektionssjukdomar och förbättra diagnostiken och övervakningen för att kontrollera spridningen av AMR, både inom och utanför EU.13

Antibiotikans framtid: Att överbrygga innovationsklyftan och tackla AMR

I februari 2017, publicerar WHO en förteckning över de 12 prioriterade antibiotikaresistenta patogener som utgör det största hotet mot människors hälsa och som bör vara föremål för forskning och utveckling. Tre multiresistenta gramnegativa bakterier står överst på listan: Karbapenemresistent Acinetobacter baumanni, karbapenemresistent Pseudomonas aeruginosa och karbapenemresistent, ESBL-producerande Enterobacteriaceae.14
Resistenta gramnegativa bakterier beräknas ligga bakom 2/3 av 25 000 dödsfall orsakade av AMR i Europa varje år.15
WHO granskar även det aktuella kliniska utvecklingsarbetet med nya antibiotika för att utvärdera effektiviteten mot de prioriterade patogenerna. Dessvärre fann de att majoriteten av utvecklingen skedde på redan befintliga antibiotikagrupper med modifieringar. Ytterligare investeringar krävs för att upptäcka mer innovativa antibiotika utan korsresistens eller samresistens med befintliga grupper.16

2020 - Pfizer går med i PLATINEA - samverkansplattform med syfte att förbättra tillgänglighet och användning av antibiotika.
Referenser:
  1. Runcie H (2015) Infection in a Pre-Antibiotic Era. J Anc Dis Prev Rem 3:125.doi:10.4172/2329-8731.1000125.
  2. Ventola CL. The Antibiotic Resistance Crisis: Part 1: Causes and Threats. Pharmacy and Therapeutics. 2015;40(4):277-283
  3. Antimicrobial Resistance: Tackling a crisis for the health and wealth of nations. December 2014.
  4. Sir Alexander Fleming - Biographical. Nobelprize.org. Nobel Media AB 2014. Web. 11 Oct 2017.
  5. The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1945. Nobelprize.org. Nobel Media AB 2014. Web. 11 Oct 2017.
  6. Fair and Tor. Antibiotics and Bacterial Resistance in the 21st Century. Perspectives in Medicinal Chemistry 2014:6 25–64 doi: 10.4137/PMC.S14459
  7. American Chemical Society press release 12 June 2008: Pfizer’s work on penicillin for World War II becomes a National Historic Chemical Landmark.
  8. https://www.who.int/about
  9. World Economic Forum: Global Risks 2013.
  10. WHO Global Action Plan, 2015.
  11. United Nations: Press release: High-Level Meeting on Antimicrobial Resistance, 21 September 2016.
  12. Declaration by the Pharmaceutical, Biotechnology and Diagnostics Industries on Combating Antimicrobial Resistance. January 2016.
  13. The European Commission: A European One Health Action Plan against Antimicrobial Resistance (AMR).
  14. WHO: Global priority list of antibiotic-resistant bacteria to guide research, discovery, and development of new antibiotics. February 2017.
  15. European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC). Technical Report: The bacterial challenge: Time to react.
  16. WHO: Antibacterial Agents in Clinical Development. An analysis of the antibacterial clinical development pipeline, including tuberculosis. September 2017.
InfektionSidans innehåll
Material Infektion

Behöver du information om Infektion till dina patienter?

Beställ material
PP-BCP-SWE-0010, juni 2023
PfizerPro KontoPfizerPro Konto

PfizerPros konto är avsedd för hälso- och sjukvårdspersonal bosatta i Sverige. Med kontot får du tillgång till Pfizers hela utbud av innehåll på webbplatsen, skräddarsytt utifrån ditt specialistområde.

Mitt kontoLogga ut

Den här webbsidan är avsedd för personer bosatta i Sverige.
Informationen på den här webbsidan är av allmän informations- och  utbildningskaraktär och är inte ämnad att ersätta personlig medicinsk rådgivning från läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal. För mer information om vår personuppgiftsbehandling, se vår Personuppgiftspolicy.

 

Pfizer AB innehar upphovsrätten till denna site och reserverar sig alla rättigheter därtill.

Pfizer AB, org.nr 556059-6255.
tel: 08-550 52 000
fax: 08-550 52 010
Kontakta webbansvarig

PP-BCP-SWE-0009, juni 2023
Du är på väg till en extern webbplats.
Pfizer ansvarar inte för innehållet i informationen på andras hemsidor.

Vill du fortsätta?
Är du hälso- och sjukvårdspersonal?

Denna site är avsedd för hälso- och sjukvårdspersonal bosatt i Sverige, klicka ja nedan så kommer du in på webbplatsen. Klickar du nej kommer du till Pfizer.se, vår site för allmänheten.

Välkommen!

ARBETAR DU INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN?

 

PP-BCP-SWE-0024, Jun 2024
 

JaNej