Antibiotikans historia

Kategorier

•   Upptäckten av antibiotika
   
•   AMR-initiativ
   
•   Historiska milstolpar

 Innan 1928 - Epoken före antibiotika

Innan antibiotikan upptäcktes var infektioner den främsta orsaken till sjukdomar och död.
Behandling av infektioner var en stor utmaning. Under första världskriget förlorar många
europeiska soldater såväl extremiteter som liv på grund av infekterade sår.¹

 

 

1928 - 1949 - Början på en medicinsk revolution:
De första antibiotikapreparaten upptäcks

När det första antibiotikumet upptäcks 1928², är det början på en medicinsk revolution.
Från 1940-talet används antibiotika för att behandla allvarliga infektioner. Detta förändrar
den medicinska vetenskapen i grunden och räddar miljontals liv². Upptäckten av antibiotika
möjliggör effektiv behandling av vanliga, och tidigare ofta dödliga, sjukdomar som
lunginflammation och tuberkulos. Infektion i små skärsår utgör inte längre en livsfara
och riskerna vid rutinmässiga kirurgiska ingrepp och barnafödande minskade^2,3.

 

 

 1928 - Alexander Fleming upptäcker penicillinet

År 1928 upptäcker Alexander Fleming tillväxt av mögelsvamp på en odlingsplatta för bakterier.
Bakteriernas tillväxt hämmas runt mögelsvampen av en substans som kallas för penicillin⁴.
År 1944 adlas Alexander Fleming för sina vetenskapliga insatser⁴ och 1945 får han nobelpriset
i fysiologi och medicin tillsammans med Ernst Boris Chain och Howard Walter Florey⁵.

 

1936 - Den första kliniska introduktionen av sulfonamider⁶

1938 - Den första β-laktam-antibiotikumet, penicillin G,
som upptäcktes år 1928, introduceras på kliniken

 

 

1941-44 - Pfizer lyckas massproducera penicillin
för att hjälpa soldater i kriget

1941 ber de amerikanska och brittiska regeringarna den amerikanska läkemedelsindustrin
att hjälpa till att utveckla ett sätt att masstillverka penicillin för att hjälpa sina soldater under
andra världskriget. Pfizer lyckas utveckla jäsning i djuptank, vilket möjliggör massproduktion.
Det mesta av penicillinet som följde med i land tillsammans med de allierade soldaterna på
D-dagen 1944 hade tillverkats av Pfizer. För denna prestation, tilldelas Pfizer en utmärkelse
i kemi av American Chemical Society (ACS) 2008.⁷

 

1946 - Den första kliniska introduktionen av aminoglykosider⁶

1948 - Världshälsoorganisationen (World Health Organisation, WHO) bildas⁸

1948 - Den första kliniska introduktionen av amfenikoler⁶

 

 

1950 - 1960 - Antibiotikaupptäckternas guldålder

1950-talet och 60-talen var den gyllene epoken för antibiotikaupptäckter.
Sex nya klasser av antibiotika introduceras⁶ vilka möjliggör behandling av
många infektioner. Genom att påverka utfallet av bakteriella infektioner
bidrar antibiotika till att förlänga den förväntade livslängden.²

 

1950 - Den första kliniska introduktionen av polymyxiner⁶

1951 - Den första kliniska introduktionen av makrolider⁶

 1952 - Den första kliniska introduktionen av tetracykliner⁶

1958 - Den första kliniska introduktionen av rifamyciner och glykopeptider⁶

1986 - Den första kliniska introduktionen av kinoloner⁶

 

 

1970 - 2013 - Innovationsklyftan och uppkomsten av AMR

Under denna period möjliggör antibiotika stora framsteg för kirurgin, omhändertagandet
av prematura barn, cytostatikabehandling vid cancer, vård av kritiskt sjuka och för
transplantationer. Men hastigheten för upptäckt och utveckling av nya antibiotika
minskar emellertid drastiskt och de gyllene åren med upptäckter av antibiotika ersätts
av ett innovationsgap på trettio år. Från 1968 till 1999 introduceras inga nya antibiotikatyper.⁶

 

2000 - Den första kliniska introduktionen av oxazolidioner⁶

2003 - Den första kliniska introduktionen av lipopetider⁶

 

 2004 - ATLAS är ett globalt övervakningsprogram av AMR sponsrat av Pfizer

Sjukvårdspersonal och forskare får där tillgång till 14 års globala uppföljningsdata samt en uppdaterad översikt
över trender för antibiotikakänslighet och antibiotikaresistens. ATLAS stöder även globala hälsovårdsmyndigheter
i att utveckla förvaltningsprogram för antibiotika. 

 

 2007 - Ecalta blev godkänt i Europa

 

2011 - Den första kliniska introduktionen av makrolaktoner⁶

2012 - Den första kliniska introduktionen av diarylkionoliner⁶

 

 

2013 - Den internationella gemenskapen vidtar åtgärder mot AMR

Det globala samhället börjar inse att AMR är ett allvarligt hot mot den globala folkhälsan
och att man omedelbart måste vidta åtgärder. År 2013 inkluderar World Economic Forum
antibiotikaresistens som en av de globala riskerna i sin årsrapport⁹, och 2014 ger WHO ut
en global rapport om omfattningen av antibiotikaresistens samt den aktuella situationen
för övervakningen. Rapporten konstaterar att AMR är ett allvarligt problem som hotar den
moderna medicinens insatser och att en post-antibiotikaera – då vanliga infektioner och
småskador kan bli dödliga - är en realistisk risk under 2000-talet.

Efterhand som problemets omfattning blir tydlig initieras flera internationella initiativ för
att bromsa ökningen av AMR.

 

 

2015 - WHO:s globala handlingsplan för AMR

Världshälsoorganisationens styrande församling World Health Assembly stödjer
en global handlingsplan för att hantera antibiotikaresistens. Denna handlingsplan
anger fem målsättningar som måste uppnås i syfte att säkerställa att framgångsrik
behandling och förebyggande av smittsamma sjukdomar fortsätter:

1. Öka medvetenheten om Antimikrobiell resistens.
2. Öka kunskap om resistensutveckling och resistensspridning genom övervakning av och forskning kring AMR.
3. Minska förekomst av infektioner genom effektiv sanitär utrustning, hygien och infektionsförebyggande åtgärder.
4. Optimering av antibiotikaanvändning för människors och djurs hälsa.
5. Ekonomisk utveckling krävs för hållbara investeringar som tar hänsyn till behoven i alla länder, samt ökad investering i nya läkemedel, diagnostiska verktyg, vacciner och andra åtgärder.¹⁰

 

 

2016 - Förenta nationernas politiska deklaration om AMR

Regeringschefer åtar sig att skapa en bred och samordnad strategi för att hantera orsakerna
till AMR. Detta är blott fjärde gången ett hälsoproblem har tagits upp av FN:s generalförsamling.
De övriga var HIV, icke-smittsamma sjukdomar och Ebola.¹¹

 

2016 - Deklarationen uppmanar till samarbete mellan industri och myndigheter

Deklarationen om bekämpning av antibiotikaresistens lanserades vid World Economic Forum (WEF)
i Davos, Schweiz. Den är en globalt uppmaning till ökat samarbete mellan industri och myndigheter
när det gäller AMR. Den undertecknades av 98 farmaceutiska, biotekniska och diagnostiska företag,
inklusive Pfizer, och 11 branschorganisationer.¹²

 

 

 2016 - Zavicefta förvärvades

 

2017 - Nya europeiska åtgärdsplanen mot AMR

Den europeiska kommissionen antar den nya europeiska åtgärdplanen One Health mot AMR.
One Health beskriver sammankopplingen mellan människor och djurs hälsa och miljön. Målet
är att göra EU till en ”best practice”- region när det gäller att bevara effektiviteten hos antibiotika.
detta bör göras genom att öka forskning och utveckling av nya diagnosverktyg och antibiotika.
Därmed kan man förebygga och behandla infektionssjukdomar och förbättra diagnostiken och
övervakningen för att kontrollera spridningen av AMR, både inom och utanför EU.¹³

 

 Antibiotikans framtid: Att överbrygga innovationsklyftan och tackla AMR

I februari 2017, publicerar WHO en förteckning över de 12 prioriterade antibiotikaresistenta patogener
som utgör det största hotet mot människors hälsa och som bör vara föremål för forskning och utveckling.
Tre multiresistenta gramnegativa bakterier står överst på listan: Karbapenemresistent Acinetobacter baumanni,
karbapenemresistent Pseudomonas aeruginosa och karbapenemresistent, ESBL-producerande Enterobacteriaceae¹⁴.
Resistenta gramnegativa bakterier beräknas ligga bakom 2/3 av 25 000 dödsfall orsakade av AMR i Europa varje år¹⁵.

WHO granskar även det aktuella kliniska utvecklingsarbetet med nya antibiotika för att utvärdera effektiviteten mot
de prioriterade patogenerna. Dessvärre fann de att majoriteten av utvecklingen skedde på redan befintliga
antibiotikagrupper med modifieringar. Ytterligare investeringar krävs för att upptäcka mer innovativa antibiotika utan
korsresistens eller samresistens med befintliga grupper¹⁶.

 

 2020 - Pfizer medverkar i PLATINEA
- samverkansplattform med syfte att förbättra tillgänglighet och användning av antibiotika.