Om biologiska läkemedel och biosimilarer
Vad är ett biologiskt läkemedel?
Ett biologiskt läkemedel är ett läkemedel som innehåller ett aktivt ämne som produceras i eller utvinns från en biologisk källa, som till exempel levande celler eller organismer. Som ordet biologisk anger kan biologiska läkemedel produceras av olika biologiska källor och kan vara sammansatta av proteiner, nukleinsyror och sockerarter.
De flesta biologiska läkemedel som för närvarande används innehåller ett aktivt ämne som är ett protein. Proteiner kan produceras av levande organismer som bakterier, djur- eller jästceller genom användning av rekombinant DNA-teknik. Detta innebär att genen (DNA-sekvensen) som kodar för ett önskat protein överförs till en värdcell. Med hjälp av denna gen producerar värdcellen det önskade proteinet. Därefter extraheras, renas och bereds det önskade proteinet, och slutligen förpackas det som ett biologiskt läkemedel. Innan en tillverkningssats släpps på marknaden omfattar tillverkningsprocessen för biologiska läkemedel en sträng kvalitetskontroll i flera steg under tillverkningen. Specifika analyser och studier som bedömer fysikalisk-kemiska egenskaper, biologisk aktivitet, renhet, sterilitet och stabilitet måste utföras i flera steg under tillverkningen för att garantera att produkten motsvarar de nödvändiga kvalitetskriterierna.
Figur: Stegen vid tillverkningen av biologiska läkemedel. Biologiska läkemedel produceras i levande organismer. Genen som kodar för ett önskat protein överförs till värdcellen. Med hjälp av denna gen producerar värdcellen det önskade proteinet. Efter flera tillverkningssteg renas det önskade proteinet, bereds och förpackas som den slutliga produkten. Efter Melsted et. al. Annals of Oncology 19:411-419, 2008.
Eftersom biologiska läkemedel produceras i levande organismer kan det aktiva ämnet ha så kallad naturlig variabilitet. Detta innebär att det aktiva ämnet (proteinet) kan ha en inneboende grad av mindre variabilitet i det färdiga biologiska läkemedlet. Men även omfattningen av denna variabilitet hos det aktiva ämnet kontrolleras noggrant av myndigheterna och den måste hålla sig inom godtagbara gränser. Den naturliga variabiliteten hos biologiska läkemedel leder till att det kan finnas en liten variabilitet hos det aktiva ämnet mellan olika tillverkningssatser av samma biologiska läkemedel och det är inte möjligt att framställa en identisk kopia av ett biologiskt läkemedel.
Hur skiljer sig biologiska läkemedel från vanliga mediciner?
Biologiska läkemedel skiljer sig på många sätt från vanliga mediciner som syntetiseras på kemisk väg. Kemiska läkemedel tillverkas av kemikalier, utgörs av relativt små molekyler och deras struktur är väldefinierad och ganska enkel. I jämförelse med vanliga mediciner består biologiska läkemedel vanligen av större och mer komplexa molekyler och är svårare att karaktärisera. Biologiska läkemedel är känsliga för yttre förhållanden och brukar vara känsliga för förorening med bakterier. Därför bör till exempel Inflectra (infliximab) rekonstitueras under aseptiska förhållanden och Inflectralösningen får inte omskakas.
Eftersom proteiner bryts ner snabbt i magtarmkanalen kan de flesta biologiska läkemedel inte ges oralt. Därför ges biologiska läkemedel endast parenteralt, som till exempel genom infusion eller injektion. Doseringsintervallen för de olika biologiska läkemedlen varierar beroende på den aktiva ingrediensen och beredningen.
Figur: Jämförelse mellan kemiska och biologiska läkemedel. (im, intramuskulärt; iv, intravenöst; sc, subkutant)
Vad är en biosimilar?
En biosimilar är ett biologiskt läkemedel som utvecklats för att vara mycket likt ett existerande biologiskt läkemedel. Detta existerande biologiska läkemedel är en medicin som redan har blivit godkänd och som används i EU, och som benämns som en referensprodukt. När patenträttigheterna för referensprodukten har gått ut får biosimilaren komma ut på marknaden.
Enligt den europeiska läkemedelsmyndighetens (European Medicines Agency, EMA) definition är en biosimilar en biologisk läkemedelsprodukt som innehåller en version av det aktiva ämnet i en redan godkänd referensprodukt i EES, och som har uppvisat likheter med referensprodukten när det gäller viktiga kvalitetsegenskaper, biologisk aktivitet, säkerhet och effekt, grundat på noggranna jämförelser. Likheter innebär att en biosimilar och dess referensprodukt utgör samma aktiva ingrediens även om det kan finnas mindre skillnader i det aktiva ämnets struktur. Dessa mindre skillnader beror på de biologiska läkemedlens beskaffenhet, eftersom det inte är möjligt att tillverka identiska kopior av biologiska läkemedel. Både biosimilaren och referensprodukten måste ha samma biologiska aktivitet, samma dosering och samma administreringssätt.
Grundläggande principer för biosimilarer
Biosimilarer förväntas vara billigare än referensprodukten. Men biosimilarer är inte enbart billiga kopior. Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA utvärderar biologiska läkemedel som producerats med bioteknik, inklusive biosimilarer, innan de kan godkännas och marknadsföras i EU. För att en biosimilarprodukt ska kunna bli godkänd av den europeiska kommissionen för användning på patienter i EU måste man fastställa samma effekt, säkerhet och kvalitet som för referensprodukten.