San Antonio Breast Cancer Symposium 2020 (SABCS 2020)

SABCS 2020

San Antonio Breast Cancer Symposium blev i år virtuellt såsom de flesta andra kongresser. Vi har bevakat kongressen och gjort intervjuer med svenska experter kring deras forskning som presenteras. 

Hitta på sidan

Identification of women at high risk of breast cancer and in need of supplemental screening
Intervju med Claudia Lundgren och Henrik Lindman om deras poster
Artificial intelligence supporting cancer patients across Europe - the ASCAPE project for breast cancer patients
Intervju med Ioannis Zerdes, Postdoc, MD, PhD om hans poster
SABCS 2020 debatt om BRCA - Barbro Linderholm

Identification of women at high risk of breast cancer and in need of supplemental screening( PS8-01)

Lyssna på doktorand Mikael Eriksson och Professor Per Hall vid Karolinska Institutet som berättar om deras nya modell för att identifiera kvinnor med utökad behov av screening för bröstcancer och hur detta kan implementeras med AI i framtiden.

 

 

Artificial intelligence supporting cancer patients across Europe - the ASCAPE project for breast cancer patients (OT-39-01)

Lyssna på Antonis Valachis berätta om ett projekt där man tittar på hur AI kan ge stöd för bröstcancerpatienter i livskvalitet och hälsotillstånd efter avslutad behandling. Han går igenom de olika faserna i projektet och förväntningar på resultatet.

 

Fler videos inom onkologi hittar du på PfizerPlay

 

 


 

Intervju med Claudia Lundgren och Henrik Lindman om deras poster

Claudia Lundgren och Henrik Lindman presenterade en studie på SABCS 2020 där de tittat på överensstämmelsen mellan grovnålsbiopsi och det slutgiltiga operationsmaterialet i en treårig kohort av primära bröstcancerpatienter som diagnostiserades vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Läs hela intervjun nedan.

Claudia Lundgren, MD PhD-student. Specialist inom onkologi och palliativ medicin. Jobbar som biträdande överläkare med bröstcancer och ärftliga cancer på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Henrik Lindman, MD, PhD, Ass. Professor inom Onkologi, Sektionschef Onkologkliniken, Akademiska Sjukhuset

The sensitivity and specificity of routine breast cancer pathology based on breast core biopsies compared with pathology based on surgical resections.

 

Kan ni kort beskriva er poster som presenteras på årets virtuella San Antonio kongress? 

a. Bakgrund och syfte 

Fler studier har rapporterat god eller acceptabel överensstämmelse mellan grovnål och det slutliga operationsmaterialet avseende biomarkörspanel vid bröstcancer. Neoadjuvant terapi har blivit allt vanligare och resultat från den preoperativa grovnålsbiopsin är avgörande eftersom det är den enda källan för subtypning av brösttumören. Felaktiga resultat av subtypning kan leder till suboptimalt val av den neoadjuvanta behandlingen. Syftet med denna studie var att undersöker hur bra resultatet av grovnålen stämmer överens med det slutliga operationsmaterialet. Denna treåriga kohort av primära bröstcancerpatienter omfattar patienter som diagnostiserades vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala.

b. Resultat  

Grovnålbiopsi var mycket tillförlitlig när det gäller att definiera icke-luminala subtyper av TNBC och HER2. Mindre korrekt vid diagnos av luminala subtyper.  Av 37 fall med HER2-luminal subtyp diagnostiserades 27 korrekt av CNB.

c. Slutsats

Det finns en tydlig risk för underdiagnos av HER2-luminala tumörer. Dessa patienter kan därför få suboptimal behandling när de behandlas med neoadjuvant cyostatiakbehandling

Hur kommer ni att ta dessa resultat vidare? 

Vi kommer att titta på den gruppen som har erhållit neoadjuvant behandlingen. Denna grupp som omfattar större tumörer samt att ökat antal TNBC och Her2 positiva tumörer.

Hur kan dessa resultat implementeras i klinisk praxis? 

Möjligen kan antal biopsier som görs inför neoadjuvant behandling ökas. Man kan fundera på om själva biopsitekniken kan förbättras för att få mera representativt tumörmaterial (hot spots)? Vid resttumör efter neoadjuvant behandling kan det vara värdefullt att kontrollera Her2- och ER status i hot spots.

Här hittar du abstrakten från SABCS 2020

 


 

Intervju med Ioannis Zerdes, Postdoc, MD, PhD om hans poster

Integrated immuno-genomic analyses in early breast cancer: Results from the Scandinavian breast group 2004-1 (SBG-2004-1) randomized phase II trial

Läs om studien som presenteras av postdoc Ioannis Zerdes och ass prof Theodore Foukakis med kollegor på Karolinska institutet. Studien visar två potentiellt möjliga tekniker för DNA CNAs och immunprofilering på arkiverade FFPE bröstcancerprover. 

What is the background and aim your study?

In this translational proof-of-principle study, we aimed to characterize the genomic alterations, immune cell abundance patterns and their interaction in the phase II Scandinavian Breast Group 2004-1 early breast cancer adjuvant chemotherapy trial, using two recently established methods.

You have evaluated two newly developed techniques, one for multiplexed fluorescent immunohistochemistry (mfIHC), and one for genome sequencing (CUTseq), on tumor samples from the SBG-2004-1 trial. Why were you interested in working with these methods?

To follow up on our previous work evaluating tumor-immune interactions, we applied the automated digital multiplex fluorescent IHC, enabling the identification and quantitation of multiple immune markers at a spatial tissue context, in situ. The versatile CUTseq method enabled preparation of multiplexed DNA sequencing libraries and copy-number alterations (CNA) profiling from low-input archival FFPE samples at a high resolution, in a cost-effective manner (in collaboration with Assistant Professor Nicola Crosetto, KI/SciLife Laboratory who developed the method).

What results did you obtain?

Different immune cell patterns were recognized, with CD4+ T-cells to be the most abundant cell subpopulation in both tumor and stromal compartments and also mostly expressed the PD-L1 and PD-1 checkpoint proteins. Regarding CNA profiles, MYC and FGFR1 were the most frequently altered cancer-associated genes, while ERBB2, PIK3CA amplification as well as TP53 and PTEN deletion were also commonly observed. Of note, CNA burden (i.e the percentage of the genome either amplified or deleted) was inversely correlated with immune infiltration, as revealed in combined analyses.

What are your conclusions, and how would you like to apply these results in the future?

We demonstrated the feasibility and potential of two newly developed techniques for CNA and immune profiling from archival FFPE patient samples and also provided a link between genomic alterations and immune response in early breast cancer. Further application of these methods in the continuation large international multicentric phase III PANTHER adjuvant breast cancer trial will shed light on prognostic and predictive implications of immunogenomic patterns and ultimately may pave the way for improving patient selection for immunotherapy.

 

Här hittar du abstrakten från SABCS 2020

 


 

SABCS 2020 debatt om BRCA - Barbro Linderholm

SABCS 2020 debatt – “Benefits of Genetic Testing All Patients with Breast Cancer” 

I år är det 30 år sedan BRCA1 genen kartlades och vår kunskap om patologiska varianter av olika gener som leder till en ökad risk att drabbas av bröstcancer växer kontinuerligt. Snabb teknikutveckling har lett till att vi idag kan testa för genetiska förändringar genom både helgenomsekvensering och med utvalda genpaneler mot en allt lägre kostnad.

Med denna inramning så var en av höjdpunkterna på den avslutande fredagen av SABCS20 en debatt gällande ”Benefits of Genetic Testing All Patients with Breast Cancer”. Debatten modererades av Dr Judy Garber, Dana-Farber Cancer Institute, och Dr Mark Robson, Memorial Sloan Kettering Cancer Center, debatterade FÖR medans Dr Susan Domchek, University of Pennsylvainia debatterade MOT. SABCS20s åhörare hade också möjligheten att rösta på FÖR eller MOT under debatten, se svar i summeringen.
 

Debatten som tillsammans med efterföljande diskussion täckte in ett mycket brett spektrum av argument FÖR och MOT. Dr Mark Robson inledde med att redogöra för de möjligheter testningen bidrar till:  

  • val av kirurgi  

  • bedömning av risk för kontralateral bröstcancer  

  • behandling av mBC patienter med PARP-hämmare 

         -upptäckt av nya familjer med genetisk ärftlighet för bröstcancer  

 

Huvudargumenten som lyftes av båda sidor var:  

Resurser:  

  • FÖR: hälsoekonomiska kalkyler stöder vinst av testning 

  • MOT: resurser är begränsade och behöver prioriteras  

 

Nuvarande kriterier för testning (NCCN guidelines): 

  • FÖR: nuvarande kriterier inkluderar inte alla individer 

  • MOT: bara ca 18 % av BRCA 1/2 mutationer missas, högre antal medel och låg risk gener missas 

 

Behandlingsprediktivt värde:  

  • FÖR: BRCA 1/2 och PALB2; prevention och riktad behandling finns idag 

  • MOT: Medel och låg risk gener; saknar idag underlag för prevention och behandling  

 

Vi ställde ett par frågor till överläkare Barbro Linderholm som lyssnade in på debatten.  

Ska alla patienter testas, vad lyftes fram i debatten?  

Man visade att det fanns en vinst (ekonomiskt) att testa alla men detta minskar med ökad ålder. Om man ska ha begränsningar var ett förslag att testa TNBC upp till 60 år och det är ju i princip så vi gör i Sverige (upp till 55-60 år). 

Båda sidor verkade överens om att testning av högriskgener har tydliga fördelar medans testning av genförändring associerade med medel och låg ökad risk är komplicerat.  

Ja, BRCA1/2 samt PALB2 som ju har ett behandlingsprediktivt värde för behandling vid generaliserad bröstcancer. Man verkade överens om att germline BRCA1 och 2 samt PALB2 skulle testas. Lite förvånande diskuterades inte somatiska mutationer vilket ju används i klinisk rutin vid ovarialcancer. Men det var nog inte fokus för denna debatt! 

Hur gick det då i debatten?

SABCS20 audiotoriumet som lyssnade in på debatten fick ju också chansen att rösta FÖR respektive MOT. Slutresultatet blev att; MOT fick 60% av rösterna vs. FÖR med 40%.  

Aktuellt

Relaterade behandlingsområden

PP-IBR-SWE-0504, Maj 2021