Intervju med Dr Jan Novotny

Vi har pratat med Dr Jan Novotny, onkolog vid Sunderby sjukhus, med anledning av hans distansarbete pga Covid -19. Ta del av hans tankar och erfarenheter av distansarbete.

Hej Jan, du arbetar som onkolog på Sunderby Sjukhus i Norrbotten och även i Prag – hur kommer det sig?

Jag, min fru och våra tre pojkar bestämde oss i slutet av 2011 för att flytta från Tjeckien till Sverige, den viktiga frågan blev var vi skulle flytta. Jag hade många tjeckiska kollegor som redan jobbade i Norrbotten, antingen på Sunderby sjukhus i Luleå eller som distriktsläkare på hälsocentraler i närheten. Det rörde sig om ett tiotal familjer som skulle kunna stödja oss och hjälpa oss att ordna vårt nya liv. Vi köpte ett hus i Boden och startade vårt nya liv i Sverige 2012. Jag jobbade på sjukhuset, mina tre pojkar pluggade först svenska och fortsatte sedan i grundskolan resp. på gymnasiet. Min fru är språklärare och undervisade i spanska och franska, men hennes möjligheter att få ett bra, permanent jobb var begränsade eftersom det inte fanns så många människor som var sugna på att lära sig dessa språk. Det var inte heller lätt för mina barn att hitta kompisar, så efter tre år beslutade vi oss att flytta hem till Prag.


Dock fortsatte mitt jobb i Sverige. Sedan 2015 har jag ett arbetsschema med upplägget att jag arbetar fysiskt på plats i Sunderbyn och träffar patienter en vecka varje månad. Tre veckor per månad arbetar jag via fjärrkoppling. Min anställning i Sverige är på deltid, vilket tillåter att jag även kan jobba i Tjeckien. I Prag är jag anställd på en onkogenetisk mottagning vid ett universitetssjukhus, jag är ansvarig för diagnostisering, uppföljning och behandling av personer med misstänkta eller redan bevisade ärftliga syndrom, oavsett om de ännu är cancerfria eller om de redan har blivit diagnostiserade med cancer. Vidare arbetar jag som sakkunnig för försäkringsbolag och rättsväsendet vid tvister. Då skulle man faktiskt kunna hävda att ni i Norrbotten var väl förberedda och vana med distansarbete redan innan Covid-pandemin.

Hur fungerar ett virtuellt patientmöte rent praktiskt? Vem bokar mötet, vilken utrustning har ni osv?


Precis, telemedicin är för mig något helt normalt och ett sedan länge etablerat arbetssätt. Självklart är grunden för ett effektivt virtuellt patientmöte adekvat utrustning, i Norrbotten används softwaresystemet Polycom. På varje hälsocentral och på varje sjukhusavdelning finns ett specifikt rum med en stor skärm, hörlurar och en mikrofon. Patienten kommer till sitt planerade besök och träffar mig via Polycom. Om patienten inte vill eller kan åka till sjukhuset, planerar vi en annan form av uppkoppling och därför använder vi också olika appar, oftast FaceTime eller Skype. Besöken är bokade i ett vårdadministrativt system av kontaktsköterskor från samtliga team samt av sjuksköterskor från cytostatikaavdelningar. De flesta samtalen förs mellan onkolog, patient och nästan alltid deltar en eller två närstående vid mötet, ibland önskar jag även närvaro av en sjuksköterska.


Vad tycker du om att träffa dina patienter digitalt?


Det är fantastiskt att kunna ordna allt vad som behövs oavsett var jag och patienten befinner oss. Jag är dagligen uppkopplad från Prag mot alla sjukhus i Norrbotten (Piteå, Sunderbyn, Kalix, Gällivare, Kiruna) och även mot hälsocentraler (bl a Arjeplog, Arvidsjaur, Pajala, Haparanda, Överkalix). Jag tror att patienterna också är nöjda. Många patienter är dämpade, antingen pga sjukdomen eller pga behandlingen, att inte behöva åka till sjukhuset sparar deras energi och tid. Dessutom reducerar det kostnader för både patienterna och för sjukvården som inte betalar onödiga resor och resebidrag, därtill behöver inte anhöriga följa med patienten. Detta är viktigt, framförallt i Norrbotten med stora avstånd mellan hem och sjukhus.


Vad är den stora skillnaden när man träffar patient digitalt istället för fysiskt?

Många läkare frågar om det är möjligt att ta rätt beslut vid digitala patientmöten. Till dem svarar jag att jag betraktar telemedicinen som en säker typ av medicin. De flesta onkologiska patienter är extensivt undersökta med multipla bilddiagnostiska metoder tillsammans med andra undersökningar, därför blir fysisk undersökning i mitt medicinska område mindre viktig. Å andra sidan kan jag ibland ha obesvarade problem under ett videosamtal och i de fallen ber jag kollegor att svara på specifika frågor. Jag skulle uppskatta att detta händer cirka en gång per vecka, det har t ex handlat om misstänkt navelbråck hos en patient.


Vilka konsekvenser har Covid-pandemin haft för ditt jobb?


Tyvärr har jag inte kunnat jobba fysiskt i Sverige, eftersom resorna mellan Tjeckien och Sverige har varit förbjudna sedan mars. Detta har medfört att jag har ökat antalet videosamtal per dygn och jag tycker att det har gått bra. Covid-pandemin har egentligen inte haft några konsekvenser för mitt arbtete, men teoretiskt kan man säga att Covid har visat mig att jag kan ta emot samma antal patienter med lägre grad av närvaro på sjukhuset.

Aktuellt

Relaterade behandlingsområden

PP-IBR-SWE-0365, Sept 2020