Pfizer Treatment Options | Tillväxthormonbrist

Denna webbplats är avsedd för hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige.

Läkemedel

Behandlingsområden

Sök

Logga in

Logga ut

Utbildning & material

PfizerPlay

Nyhetsbrev

Våra tjänster

Meny

Stäng

Diagnostik

Forskning

Hur fungerar tillväxthormon?

Tillväxthormon (GH) stimulerar bland annat proteinuppbyggnad, fettnedbrytning och
vätskeretention och är ett viktigt hormon under hela livet. Det insöndras intermittent från
hypofysens framlob och har de högsta nivåerna på natten under sömnen.

Effekter av tillväxthormon hos vuxna

Kvinnor har en högre basal GH-nivå och fler pulsar under dygnet än män. Rytmen styrs bl.a. från
hypothalamus där GH releasing hormone (GHRH) stimulerar och somatostatin hämmar GH-
sekretionen. Peptiden Ghrelin som syntetiseras bland annat i magsäcken och hypophysen har
också en stark GH-frisättande förmåga.¹

GH-produktionen avtar med åldern

GH stimulerar till produktion av insulinliknande tillväxtfaktor I (IGF-I) som i sin tur hämmar GH-
sekretionen via en negativ återkopplingsmekanism. GH-produktionen är högst under puberteten
och minskar därefter med åldern. Nedgången är ungefär 14 procent per decennium främst
beroende på en minskning av GH-pulsarnas amplitud. Orsaken kan vara en ökande
somatostatintonus. Stor betydelse har också den med stigande åldern ökande fettmassan.
Fysisk aktivitet däremot stimulerar GH-sekretion.

Mindre vid fetma och mer vid svält

Metabola signaler påverkar också GH-frisättningen. Fria fettsyror (FFA) har en hämmande effekt
på GH-sekretionen som är låg vid fetma. Vid svält ser man i regel höga GH-nivåer vilket kan vara
en indirekt effekt av att IGF-I sjunker. Lågt blodsocker är en kraftig stimulator och
glukostillförsel hämmar normalt GH-produktionen. Flera aminosyror som t.ex. arginin samt
östrogen och testosteron stimulerar GH-frisättning.²

En stor del av GHs anabola- och tillväxtbefrämjande effekter utövas via IGF-I och produktionen
är också beroende av en adekvat nutrition.

Merparten av IGF-I i cirkulation syntetiseras i levern. Det IGF-I som produceras lokalt i de flesta
vävnader och där utövar en lokal effekt av autokrin eller parakrin typ är sannolikt viktigare för de
biologiska effekterna. Hos möss med utslagen produktion av IGF-I i levern är exempelvis
tillväxten normal.³

Ålderdom ger lägre IGF-I-nivå

Den åldersrelaterade sänkningen av GH-produktionen åtföljs av en sänkning av IGF-I och nära
50% av alla friska 70-åringar och så gott som alla 90-åringar har IGF-I-nivåer under
normalvärdet för unga vuxna.

Fritt IGF-I har en lika kraftig blodsockersänkande effekt som insulin och finns i mycket högre
koncentrationer. Vi slipper hypoglykemi eftersom IGF-I till största delen cirkulerar bundet till
specifika bindningsproteiner (IGFBP).

Bygger, motverkar och bryter ner

Med den stora utbredningen av GH och IGF-I-receptorer har GH och IGF-I betydelse för många
system. GH har både indirekta effekter medierade via IGF-I och direkteffekter. De indirekta
effekterna är främst tillväxtbefrämjande anabola med stimulering av brosk, benvävnad och
muskler samt troligen vätskeretention. Den fettnedbrytande (lipolytiska) effekten är en direkt
effekt. GH är också ett diabetogent hormon som motverkar insulinets effekter genom att ge
perifer insulinresistens och ökat glukosflöde från levern.

Effekter av tillväxthormon hos vuxna

Tillväxthormon (GH) har en mängd effekter i flertalet organsystem i kroppen. Den mest kända
är stimuleringen av tillväxt hos växande individer där GH är nödvändigt för normal tillväxt
under barn- och ungdomsåren.

Obehandlad GH-brist resulterar ofta i uttalad kortvuxenhet. GH är däremot inte nödvändigt för
fostrets tillväxt och vid uttalad GH-brist är födelselängden normal men tillväxttakten minskar
under första levnadsåret.

Den tillväxtstimulerande effekten av GH är både direkt och indirekt medierad genom
insulinliknande tillväxtfaktor-I (IGF-I). Merparten av IGF-I i cirkulation syntetiseras i levern.
Under inverkan av GH produceras IGF-I även lokalt i tillväxtbrosket där det utövar en autokrin
och/eller parakrin effekt som sannolikt är av betydelse för de tillväxtbefrämjande effekterna av
GH.

Hormonell reglering i tillväxtbrosk

GH har även indirekta, IGF-I medierade, effekter på benvävnad och muskler vilket också är
viktigt under tillväxtprocessen. Uttalad GH-brist leder bl.a. till försämrad benmineralisering.

Vad som ofta är mindre känt är att GH under hela livet är ett potent metabolt hormon. De
metabola effekterna är ofta direktmedierade och inkluderar stimulering av proteinuppbyggnad
och fettnedbrytning (lipolys). GH motverkar också insulinets effekter genom att ge perifer
insulinresistens och ökat glukosflöde från levern och har därigenom en diabetogen effekt. De
metabola effekterna av GH ger sig ofta till känna även hos det växande barnet. Vid uttalad GH-
brist förekommer ofta hypoglykemier som inte sällan leder tankarna till diagnosen. Då även GHs
lipolytiska effekter saknas behåller det GH-bristiga barnet det ökade hullet på bålen från
spädbarnsåldern.

Tillväxthormonets reglering

Insöndringsmönstret av GH styrs från hypothalamus där GH releasing hormone (GHRH) har en
stimulerande och somatostatin en hämmande inverkan. Dessutom stimuleras GH-frisättningen
av peptiden Ghrelin som syntetiseras bland annat i magsäcken. Metabola signaler påverkar
också GH-frisättningen. Fria fettsyror (FFA) har en hämmande effekt på GH sekretionen som är
låg vid fetma. Omvänt är GH-frisättningen hög vid svält vilket beror på perifer GH-resistens.
Lågt blodsocker är en kraftig stimulator och glukostillförsel hämmar normalt GH-produktionen.
Flera aminosyror som t.ex. arginin stimulerar GH-frisättningen.

Hypofysens frisättning av tillväxthormon (GH) är rytmisk med 6-8 pulsar per dygn. Storleken på
pulsarna är högre under natten. Pulsatiliteten försvårar diagnostiken av GH-brist eftersom GH-
nivåerna i blodet ligger lågt under större delen av dygnet. Fram till puberteten har pojkar och
flickor ett likartat insöndringsmönster av GH. Under puberteten ökar GH-frisättningen generellt
med höga GH-pulsar, vilket är mest uttalat hos flickor. Efter puberteten minskar GH sekretionen
långsamt men kan ändå uppmätas under hela livet.

Referenser
1. Takaya et al The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism vol 85 no 12, 2000
2. Thorner et al Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism vol 83 no 2. 1998
3. Sjögren et al Prot. Natl. Acad Sci USA vol 96 pp 7088-7092 June 1999

Ställa diagnos

Stöd för att ställa diagnos, både hos vuxna och barn

Läs mer här

Endokrinologi på PfizerPlay

Intervjuer från kongresser som Endo på PfizerPlay.se.

Läs mer här

PP-GEN-SWE-0343 APR 2024

PfizerPro Konto

PfizerPros konto är avsedd för hälso- och sjukvårdspersonal bosatta i Sverige. Med kontot får du tillgång till Pfizers hela utbud av innehåll på webbplatsen, skräddarsytt utifrån ditt specialistområde.

Mitt konto

Logga ut

Den här webbsidan är avsedd för personer bosatta i Sverige.
Informationen på den här webbsidan är av allmän informations- och utbildningskaraktär och är inte ämnad att ersätta personlig medicinsk rådgivning från läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal. För mer information om vår personuppgiftsbehandling, se vår Personuppgiftspolicy.

Pfizer AB innehar upphovsrätten till denna site och reserverar sig alla rättigheter därtill.

Pfizer AB, org.nr 556059-6255.
tel: 08-550 52 000
fax: 08-550 52 010
Kontakta webbansvarig

PP-BCP-SWE-0009, juni 2023

Du är på väg till en extern webbplats.

Pfizer ansvarar inte för innehållet i informationen på andras hemsidor.

Vill du fortsätta?