Invasiva meningokocksjukdomar

PP-NIM-SWE-0026

Invasiva meningokocksjukdomar är infektioner som orsakas av den gramnegativa bakterien Neisseria meningitidis, även kallad meningokock.1,2

1. N. meningitidis kan överföras via direkt kontakt eller som luftburen droppsmitta från bärare till mottagliga personer.3 Bakterien kan kolonisera näsa och svalg utan att bäraren upplever några symtom.1,2

2. Invasiva meningokocksjukdomar uppstår när bakterier bryter igenom slemhinnan, tränger in i blodomloppet och övermannar immunförsvaret.2,4 

3. Bakterien kan orsaka:2,4

a) sepsis (blodförgiftning)  

b) meningit (hjärnhinneinflammation) 

c) andra mindre vanliga sjukdomsbilder, t.ex. lunginflammation

Varför vaccination?

Invasiva meningokocksjukdomar kan feldiagnosticeras eftersom tidiga symtom liknar virussjukdom. Det gör att adekvat behandling riskerar att försenas.

Upp till 10 % av dem som drabbas av invasiva meningokocksjukdomar riskerar att avlida trots adekvat vård, vanligen inom 1–2 dygn efter symtomdebut.6 

Upp till 20 % av dem som överlever lider av sekvele.6 

Vaccination kan ge ett direkt och indirekt skydd (flockimmunitet)7

Barn (0–4 år) 

Incidensen av invasiva meningokocksjukdomar är högst hos barn under 1 år, följt av barn från 1 till 4 år.8

Ungdomar och unga vuxna (11–25 år) 

Den största gruppen av bärare av N. meningitidis är 19-åringar, där nästan 1 av 4 kan vara bärare.9 

Ungdomar och unga vuxna är sannolikt den främsta smittkällan av alla åldersgrupper.10

Resenärer 

Resor till andra länder och regioner kan medföra exponering för serogrupper och kloner av N. meningitidis som är ovanliga i hemlandet.11,12

Utforska mer

Referenser;

1. Public Health England. The Green Book [2013]. Chapter 22: Meningococcal (updated September2016). Available at: https://www.gov.uk/government/publications/meningococcal-the-greenbook-
chapter-22. Accessed May 2018. 2. Centers for Disease Control and Prevention. Meningococcal Disease. In: Hamborsky J, Kroger A, Wolfe S, eds. Epidemiology and Prevention of Vaccine-Preventable Diseases, 13th edn, Chap. 14. Washington D.C. Public Health Foundation, 2015:331–46. 3. Caugant AD and Maiden MCJ. Meningococcal carriage and disease- population biology and evolution. Vaccine 2009;27(4):B64–B70. 4. Stollenwerk N, Maiden MCJ, Jansen VAA, et al. Diversity in pathogenicity can cause outbreaks of meningococcal disease. PNAS 2004;101:10229–34. 5. Thompson J, Ninis N, Perera R, et al. Clinical recognition of meningococcal disease in children and adolescents. Lancet 2006;367:397–403. 6. World Health Organization. Meningococcal meningitis. Factsheet No. 141. Available from: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs141/en/. Updated November 2015. Accessed January 2018. 7. Trotter CL & Maiden MC. Meningococcal vaccines and herd immunity: lessons learned from serogroup C conjugate vaccination programmes. Expert Rev Vaccines 2009;8:851–61. 8. European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC). Invasive meningococcal disease- Annual Epidemiological Report 2016. Available at: https://ecdc.europa.eu/en/publications-data/invasivemeningococcal-disease-annual-epidemiological-report-2016-2014-data. Accessed May 2018. 9. Christensen H, May M, Bowen L, et al. Meningococcal carriage by age: a systematic review and metaanalysis. Lancet Infect Dis 2010;10:853–61. 10. Cohn AC, MacNeil JR, Clark TA, et al. Prevention and control of meningococcal disease: recommendations of the Advisory Committee on Immunization Practices (ACIP). MMWR Recomm Rep 2013;62:1–28. 11. Martinon-Torres F. Deciphering the burden of meningococcal disease: conventional and underrecognised elements. J Adolesc Health. 2016;59(2 suppl.):S12–S20. 12. European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC). Rapid risk assessment; Outbreak of invasive meningococcal disease in the EU associated with a mass gathering event, the 23rd World Scout Jamboree, in Japan. 2015. Available from: http://ecdc.europa.eu/en/publications/Publications/Meningococcal-disease-scouts-EU-August-2015.pdf. Accessed May 2018.
PP-NIM-SWE-0041april 2020