Behandling av inflammatorisk tarmsjukdom

Det finns flera läkemedelsklasser för behandling av inflammatorisk tarmsjukdom. Vilken behandlingsstrategi som är lämplig beror på hur svåra och omfattande symtomen är. Faktorer som sjukdomsförlopp, antal skov och respons på tidigare läkemedel påverkar också11.

I klinisk praxis används vanligen en “step-up”-strategi. Det innebär att nya behandlingar läggs till om man inte uppnår tillräckligt behandlingssvar inom den förväntade tidsramen4.

Läkemedelsbehandling av inflammatorisk tarmsjukdom

Följande läkemedelsklasser används för behandling av patienter med inflammatorisk tarmsjukdom. Det är dock inte alla som används för både ulcerös kolit och Crohns sjukdom4,11.

Konventionell behandling

  • 5-aminosalicylater eller 5-ASA (antiinflammatoriska), till exempel sulfasalazin och mesalazin. 
  • Kortikosteroider (antiinflammatoriska), till exempel prednison och budesonid.
  • Tiopuriner (immunosuppressiva, de verkar genom att bland annat hämma RNA-syntes och inducera apoptos av T-celler), till exempel azathioprin och merkaptopurin.
  • Ciklosporiner och takrolimus (immunosuppressiva, de verkar genom att hämma calcineurin).
  • Metotrexat (immunosuppressiv, folsyraantagonist)

Biologisk behandling. Biologiska läkemedel är sjukdomsmodifierande läkemedel som genom riktad immunosuppressiv effekt kan få tarmslemhinnan att läka. De omfattar:

  • TNFα-hämmare
  • Anti-integriner
  • Anti-IL12/IL23

Biosimilarer. För en del av de biologiska läkemedel som nämndes ovan, finns det också biosimilarer. En biosimilar kan användas i stället för motsvarande biologiska läkemedel. 

JAK-hämmare. Detta är sjukdomsmodifierande läkemedel som genom riktad immunosuppressiv effekt kan få tarmslemhinnan att läka.

  • JAK1/3-hämmare

Generellt används biologiska läkemedel, JAK-hämmare,och biosimilarer för steroidrefraktära och steroidberoende patienter som inte svarar på konventionell behandling.

Utforska mer

Referenser

4. Gomollón F, Dignass A, Annese V et al. 3rd European Evidence-based Consensus on the Diagnosis and Management of Crohn's Disease 2016: Part 1: Diagnosis and Medical Management. J Crohns Colitis. 2017 Jan;11(1):3–25.
11. Harbord M, Eliakim R, Bettenworth D et al. Third European Evidence-based Consensus on Diagnosis and Management of Ulcerative Colitis. Part 2: Current Management. J Crohns Colitis. 2017 Jul 1;11(7):769–784.
 

PP-IFA-SWE-0104, Oct 2018